13 mar Den 23 mars (lördag i andra fasteveckan) ”Under ytan”
Den 23 mars (lördag i andra fasteveckan)
Under ytan
Dagens bibeltext
Andra Korinthierbrevet 5:11–6:10
Studium och reflektion
Trots det Paulus skrev tidigare i Andra Korinthierbrevet (dvs. att han var glad och stolt att församlingen hade kommit till rätta med den oro och sorg som hade uppstått på grund av någon av församlingens medlemmars beteende), verkar det ändå vara något som ännu skaver; något som inte står rätt till. Nu uppmanar han församlingen: ”Låt försona er med Gud!”
Här verkar det dock inte i första hand handla om en enstaka församlingsmedlem som skapade oro eller sorg, utan om något som verkar vara ganska så utbrett i ganska stora delar av församlingen. Det verkar rentav som om hela läran om Kristus står på spel.
Vi vet tyvärr inte exakt vad det var fråga om, men vi får lite hintar. Paulus nämner ”dem som skryter med det som ligger på ytan och inte med det som finns i hjärtat”.
I vår tid förknippar vi ”hjärtat” kanske framför allt med våra känslor, men i bibliskt språkbruk står ”hjärtat” för hela människans personlighet och identitet – inklusive hennes tanke och vilja. T.ex. uttrycks det så här i vishetsboken Jesus Syraks Vishet som författades någon gång på 200-talet f.Kr.:
Förstånd gav Herren människorna: tunga och ögon och öron,
och ett hjärta, så att de kunde tänka.
Enligt Paulus är det just ”i hjärtat” som den nya skapelsen har tagit sin början; den nya skapelsen som är sann och verklig och verksam, trots att så mycket till synes talar emot det. Men Guds nya skapelse i Kristus är en äkta verklighet (”den som är i Kristus är en ny skapelse”; ”nu är frälsningens dag”).
Den nya skapelsen är, enligt Paulus, redan här och nu en verklighet, trots lidande, förföljelse och vedermöda (eller kanske snarare: Guds nya skapelse är här i tiden verksam i eller genom lidande, förföljelse och vedermöda) – dvs. sådant som Paulus liv, tjänst och verksamhet var fullt av.
Men om man bara ser till det yttre verkar ju alla de vedermödor Paulus drabbades av snarare vara tecken på misslyckande och fiasko. Då fanns det ju betydligt mer framgångsrika apostlar och ledare än Paulus och det han representerade. Så ganska många i församlingen verkade vända sig till dessa framgångsapostlar istället; de lyfte fram dessa och stoltserade med dessa.
Paulus å sin sida tvingas konstatera: ”Jag kallas villolärare”. Kanske kallades Paulus villolärare till och med av en del av den församling han själv hade grundat. Hans tjat om den lidande och korsfäste Kristus och om att vara förenad med Kristus i lidandet – vad fanns det för härligt och hoppfullt med det? Var fanns Gud i detta?
”Alla vill till hinmelen, men ingen vill dö”. Då kändes det betydligt trevligare att istället lyssna till dem som helt förnekade den usla och trista tillvaron här och nu och istället verkade leva som på moln.
Fundera vidare
Finns det något i ditt liv som behöver försonas?
Be med bibeltexten
För församlingen och kyrkan i hela världen: Att kunna utföra ”försoningens tjänst” väl.
För samhället och världen: Om försoning med Gud ”som försonade hela världen med sig genom Kristus”.
För mig själv och mina nära: Att se längre och djupare än till det som bara finns ”på ytan” – hos mig själv och hos andra.