26 mar Den 6 april (lördag i fjärde fasteveckan) ”Tro som gemenskap”
Den 6 april (lördag i fjärde fasteveckan)
Tro som gemenskap
Dagens bibeltext
Studium och reflektion
Vi har nått fram till Jakobsbrevets avslutning. Här visar Jakob att Jesustron berör livet under alla dess omständigheter:
Får någon av er lida…
Är någon glad…
Är någon av er sjuk…
Dessutom är Jesustron för Jakob en gemenskapens tro. Om någon av dem drabbas av ohälsa, är detta en angelägenhet för gemenskapen, och deras presbyterer eller ”äldste” (på grekiska presbyteros, härav det svenska ordet ”präst”) ska tillkallas och hjälpa den sjuka att bli återställd.
Ja, till och med om någon av dem kommer på villovägar (och genom hela brevet har Jakob visat att ett sådant avsteg ”från sanningen” inte bara – eller ens i första hand – handlar om en felaktig lära eller att man tvivlar på vissa dogmer, utan om ett orättfärdigt beteende mot andra människor) har de andra i gemenskapen ett ansvar att hjälpa den personen tillbaka på rätt spår igen.
Jakobsbrevets starka betoning på gemenskapen som en fundamental del av Jesustron är ganska självklar med tanke på att Jesusrörelsen i Jakobs tappning utgjorde ett syskonskap. Den fungerade som en familj. Och den behövde fungera som en familj – åtminstone för de Jesustroende som kanske hade blivit utkastade från sina tidigare familjer (och det i ett samhälle och en kultur där det var just genom att tillhöra en (stor)familj/hushåll, som man fick såväl sin identitet som sin sociala och ekonomiska trygghet.)
I vår kultur och vårt samhälle kan fortfarande familjen eller släkten vara mycket viktig och betydelsefull, men många av oss ser oss själva på samma gång som enskilda individer. Även utan en familj har vi (åtminstone i jämförelse med människorna på Jakobs tid) ett socialt och ekonomiskt skyddsnät.
Det går kanske därför inte att överföra Jakobs församlingssyn (och den praktik som följer av den) rakt av till vår egen tid och vårt sammanhang. Men däremot kvarstår faktum att i samtliga Nya testamentets böcker finns det alltid någon gemenskapsaspekt med i tron på Jesus.
Vi kan häpna över hur otroligt många olika sorters möjliga och omöjliga varianter, tolkningar och tillämpningar det finns av kristendomen i vår tid, men redan under nytestamentlig tid var kristen tro mångfacetterad. Jesusrörelsen fungerade redan från första början på olika sätt i olika kulturella kontexter. Den kunde vara organiserad på olika sätt. De olika nytestamentliga författarna kunde skilja sig åt i teologisk betoning. Inte ens bilden av Jesus är en och densamma i alla böcker i Nya testamentet. Men i samtliga skrifter som ingår i Nya testamentet finns det åtminstone något slags gemenskapsaspekt med.
Kristen tro må vara personlig (som när Paulus i Romarbrevet skriver att var och en har ”det mått av tro som Gud har tilldelat honom”), men den är i Nya testamentet aldrig helt privat. Kristen tro kan handla om mig, men den handlar aldrig bara om mig. Det är väl liksom det som är en av kristendomens poänger.
Fundera vidare
Vad förväntar du dig av en riktig gemenskap? Vad kan en riktig gemenskap förvänta sig av dig?
Be med bibeltexten
För församlingen och kyrkan i hela världen: Om att församlingens/kyrkans böner ska ha”kraft” och göra ”stor verkan”.
För samhället och världen: För de sjuka.
För mig själv och mina nära: Om att inte komma på ”villovägar”.