03 mar Den 7 mars (torsdagen efter askonsdagen) ”Fyrtio dagar och fyrtio nätter”
Den 7 mars: Torsdagen efter askonsdagen
Fyrtio dagar och fyrtio nätter
Dagens bibeltext
Studium och reflektion
Fastetiden pågår i fyrtio dagar: askonsdagen–påskafton. (Egentligen blir det 46 dagar, men söndagarna räknas inte som fastedagar i egentlig mening eftersom söndagarna alltid är ett firande av Kristi uppståndelse) I bibeln är talet fyrtio en symbol för väntan, vandring och förberedelse.
Första gången talet fyrtio förekommer i bibeln är i berättelsen om Noas ark. Det är ju en riktigt ruskig berättelse – hur kan en kärleksfull Gud ens komma på tanken att utplåna hela sin skapelse?!
Liknande flodberättelser förekom också hos de andra folken. Det är ganska troligt att dessa berättelser går tillbaka till en gemensam myt som genom muntlig och skriftlig tradering omformats och slutligen fogats in i den skrift som kom att bli Första Moseboken. Där finns den nu i bibelns prolog (Första Moseboken kapitel 1–11) som en i raden av berättelser som på olika sätt handlar om hur Guds goda värld utarmas och förstörs av människors ondska, avundsjuka, våld och hat.
I en av de utombibliska varianterna av den här urgamla myten bestämmer sig gudarna för att låta jorden översvämmas eftersom de får så ont i öronen av människornas tjattrande. Jämfört med det är ju Guds vrede i Första Mosebokens version åtminstone moraliskt motiverat. Men jag tror ändå inte att berättelsen om Noas ark ska utgöra grunden för vår Gudsbild. Den får vi istället söka i alla de texter som beskriver Guds vilja till skapelse och frälsning; Guds trofasthet, försyn, kärlek och nåd.
Ändå kan berättelsen – all sin förskräcklighet till trots – ha något viktigt att säga oss. Idag vet vi alltför väl att människans ansvarslösa levnadssätt leder till förödande konsekvenser och påverkar natur och väderlek katastrofalt. Jag tror verkligen inte att Gud – himlens och jordens Skapare – någonsin vill utplåna sin skapelse; men däremot är mänskligheten duktig på att göra det på egen hand.
I år har Equmeniakyrkan utlyst fastetiden som en klimatfasta:
Att under några veckor lyfta fram klimatfrågan och att avstå från några saker som annars skulle öka halten koldioxid och höja temperaturen på jorden kommer inte att lösa klimatkrisen. Men det är en viktig symbolhandling och en möjlighet för oss att träna och stanna upp i våra liv inför de allvarliga och avgörande beslut som vi måste fatta. Beslut som behövs om vi vill vara Guds medarbetare och om våra barn och barnbarn skall få den framtid som vi vill att de ska få.
(Ur Equmeniakyrkans presentation av klimatfastan)
Fundera vidare:
Med tanke på miljön och klimatet – vad skulle du kunna förändra i t.ex. ditt resande, kosthållning eller din konsumtion?
Be med bibeltexten
För församlingen och kyrkan i hela världen: Om en fördjupad gemenskap med Gud.
För samhället och världen: Om mångas goda uppsåt och goda tankar så att vi som mänsklighet kan fylla jorden med samförstånd och fred istället för med våld.
För mig själv och mina nära: Om mer ”rättfärdighet och oförvitlighet” i mitt eget liv och i mina relationer till människor, djur och miljö.