22 apr Den nya dagen
Bibelreflektion på annandag påsk
”På en jämn väg där de inte snavar för jag dem till strömmande vatten.”
(Jeremia 31:9)
Jeremias budskap från Gud om återkomst från ofrihet och fångenskap får en ytterligare dimension i ljuset av Kristi uppståndelse.
Vägen kan då visa sig vara en vanlig landsväg. Där går ett par missmodiga lärjungar. Inte nog med att deras mästare och vägvisare har ryckts ifrån dem. De känner sig dessutom uppskakade (och kanske rentav kränkta) av de andras prat om änglasyner, en tom grav och ord om att Jesus lever. Varför kan man inte få sörja i fred?!
En främling slår följe med dem – anonym. Men som denna medvandrare talar! Främlingen talar om Mose och profeterna på ett sätt som får deras hjärtan att sättas i brand. En längtan, en eld. De gamla fraserna, de sönderlästa orden griper tag i de missmodiga, och nu vill de inte släppa taget: ”Stanna hos oss. Det börjar bli kväll och dagen är snart slut.” Men dagen var inte slut. Den hade just börjat: den nya dagen efter sabbaten – som en väg till strömmande vatten.
De påskberättelser som finns samlade i Nya testamentets fyra evangelier är inte synkade, utom på en punkt: Jesus lever! Detaljerna kring när, hur och var lärjungarnas möte med den uppståndne inträffade skiljer sig däremot åt.
Lukas berättar om åtskilliga möten under en fyrtiodagarsperiod fram till Kristi himmelsfärd, och därefter en väntan på ytterligare nio dagar innan den utlovade Anden fyllde lärjungarna med kraft att vittna för världen om den uppståndne.
I Johannesevangeliet ges Anden till lärjungarna däremot redan på påskdagens kväll. Jesus kommer till lärjungarnas rädsla och instängdhet för att ställa sig mitt ibland dem. Vägen till strömmande vatten går också i det stängda rummet. Han hade ju rentav sagt att han är vägen – en väg som till och med tar sig igenom reglade dörrar, så att hans lärjungar trots allt ska kunna hoppas på Gud.
Den uppståndne bjuder dem ut ur instängdheten: ”Frid åt er alla. Som Fadern har sänt mig sänder jag er.” Jesus hade sagt att Anden rentav skulle flöda fram ur dem själva som ett flöde med levande vatten. Nu leder han dem till detta vatten; hjälper dem att finna det. Han leder dem genom deras egen rädsla, genom allt det låsta, genom alla hinder och förbehåll.
Han leder dem dit genom att bjuda dem shalom – frid, fred, helhet, harmoni. Och shalom ska hädanefter också vara deras ärende. Varhelst lärjungarna befinner sig, varthelst de kommer och vadhelst de möter ska deras ärende vara att öppna upp, befria och upprätta. Men också – när shalom så kräver – binda och sluta till. Ärendet gäller ju inte frid som ytlig fernissa, utan en shalom som är ”alltid och på alla sätt” (2 Thess 3:16). Så i det rum som blivit kvavt och unket av rädsla blåser den uppståndne livets vind: ”Ta emot helig ande.”
Det är den nya dagen, och den har bara börjat.
Stefan Albinsson
Här kan du läsa de föreslagna bibeltexterna för annandag påsk: Möte med den uppståndne. Berättelsen om de två lärjungarna och medvandraren finns i Lukasevangeliet 24:13-35.